Lukt i miljöhuset – ventilation, placering och material som hjälper

Lukt från miljöhuset är ett av de vanligaste skälen till klagomål från boende och grannar. Det är också ett skäl till att många föreningar placerar miljöhuset längre bort än vad som är praktiskt, vilket i sin tur försämrar sorteringen. Men lukt går för det mesta att förebygga. Den beror nästan alltid på en kombination av värme, dålig ventilation, matavfall och bristande städning – och alla dessa faktorer går att påverka.

Varför luktar det i miljöhuset?

Lukt uppstår främst när organiskt material bryts ned. Matavfall är den största källan, men även förpackningar med matrester, blöjor i restavfallet och spill på golvet bidrar. Nedbrytningen går snabbare ju varmare det är, och lukten koncentreras om luften står still. Ett tätt och mörkt miljöhus i söderläge en varm sommardag är därför en nästan garanterad luktkälla.

Hur ska miljöhuset ventileras?

De flesta fristående miljöhus ventileras naturligt, genom springor eller ventiler. Principen är att kall luft kommer in nedtill och varm luft går ut upptill. Ett bra miljöhus har därför:

• en luftspalt eller galler nedtill, ofta mellan vägg och mark,
• en luftspalt eller ventiler upptill, under taket eller i gavlarna,
• väggar med glespanel eller perforering där det är lämpligt.

Soprum inne i byggnader ska ha mekanisk frånluft enligt Boverkets byggregler, så att lukt inte sprids till trapphus och lägenheter. Det ställer krav på fläktar och regelbunden kontroll av ventilationen, till exempel i samband med OVK-besiktning.

Betyder placeringen något?

Ja, mycket. Ett miljöhus i skugga håller sig betydligt svalare än ett i full sol. Norrsidan av ett hus eller en plats under träd är ofta bäst. Undvik placering nära fönster, balkonger, uteplatser och lekplatser. Tänk också på vindriktningen – en placering där den vanligaste vinden blåser lukten mot bostäderna är olämplig. Samtidigt ska miljöhuset ligga nära entréerna, se 50-metersregeln.

Vilka material hjälper?

Materialet påverkar på två sätt: hur varmt det blir inne i miljöhuset och hur lätt det är att hålla rent. Ljusa material och material med god ventilation håller nere temperaturen. Släta, täta ytor som inte suger upp vätska är lättare att tvätta och tar inte upp lukt.

• Trä ventilerar bra med glespanel men kan ta upp lukt och fukt om det inte är behandlat.
• Komposit är tät och lätt att tvätta, och kan ofta levereras med ventilerade väggar.
• Plåt är lätt att rengöra men blir varm i sol om den inte ventileras eller isoleras.
• Betong håller temperaturen jämn men kräver genomtänkt ventilation.

Ett sedumtak kan sänka temperaturen inne i miljöhuset på sommaren. Läs mer i Komposit, trä, plåt eller betong.

Vilka rutiner minskar lukten?

Bra rutiner är ofta viktigare än byggnaden. En plan för skötsel kan se ut så här:

1. Tömning – matavfall varje vecka, tätare på sommaren om kommunen erbjuder det.
2. Kärltvätt – två till fyra gånger per år, gärna före och under sommaren.
3. Golvstädning – sopa varje vecka, spola eller skura en gång i månaden.
4. Kontroll – se till att lock stängs och att inget står utanför kärlen.
5. Information – påminn de boende om att knyta ihop påsar och inte ställa avfall på golvet.

Många föreningar lägger skötseln i avtalet med fastighetsskötaren. Det kan vara klokt att skriva in tydliga intervall.

Hjälper luktneutraliserande medel?

Det finns luktneutraliserande sprayer, granulat och filter för sopkärl och miljöhus. De kan dämpa lukten tillfälligt men tar inte bort orsaken. Använd dem som komplement, inte som lösning. Undvik starkt parfymerade medel, som kan upplevas som minst lika störande som avfallslukten.

Vad gör ni om grannar klagar?

Ta klagomålet på allvar och gå igenom orsakerna i tabellen ovan. Ofta räcker det med tätare tömning av matavfall och bättre städning. Om lukten beror på placeringen kan det vara värt att flytta matavfallet till ett separat kärlskåp för matavfall i skugga. Kvarstår problemet kan grannen vända sig till kommunens miljöförvaltning, som kan förelägga föreningen att åtgärda olägenheten.

Hur påverkar tömningsintervallet lukten?

Tömningsintervallet är en av de viktigaste faktorerna. Matavfall som står i två veckor på sommaren luktar betydligt mer än matavfall som töms varje vecka. Många kommuner erbjuder tätare tömning av matavfall under sommarmånaderna, ibland utan extra kostnad. Fråga avfallsbolaget vad som gäller. Restavfall som innehåller blöjor och matrester bör också tömmas varje vecka.

Kan man bygga bort luktproblemen?

Delvis. Ett väl utformat miljöhus med god ventilation, skuggig placering och släta, lättstädade ytor har betydligt mindre luktproblem än ett tätt och varmt utrymme. Men ingen konstruktion kan helt kompensera för överfulla kärl eller bristande städning. Den bästa lösningen kombinerar rätt byggnad med rätt rutiner.

Vad gäller för soprum i källaren?

Soprum inne i byggnader har ofta större luktproblem än fristående miljöhus, eftersom lukten kan spridas till trapphus och lägenheter. Mekanisk frånluft ska finnas och fungera, och dörren mot trapphuset bör vara tät och självstängande. Undertryck i soprummet jämfört med trapphuset hindrar lukten från att spridas. Om ventilationen inte räcker till kan det vara ett av skälen att flytta avfallshanteringen till ett fristående miljöhus i samband med omställningen till fastighetsnära insamling, se Kärlskåp eller miljöhus.

Kan skadedjur och lukt hänga ihop?

Ja. Lukt lockar flugor, fåglar och råttor, och skadedjur som river i påsar sprider avfall som ger ännu mer lukt. Ett tätt miljöhus med stängda dörrar, hela lock och fast golv bryter den cirkeln. Om föreningen har problem med råttor bör ni kontakta ett saneringsföretag och samtidigt se över rutinerna för tömning och städning. Mer om matavfall finns i Kärlskåp för matavfall.

Ett exempel från en förening

En förening med 30 lägenheter hade stora luktproblem sommartid i ett tätt miljöhus i söderläge. Genom att ta upp ventilationsspalter nedtill och under taket, flytta matavfallet till ett separat skåp i skugga och beställa tömning varje vecka under juni–augusti försvann klagomålen nästan helt. Kostnaden var låg jämfört med att bygga nytt. Exemplet visar att små förändringar ofta räcker.

Börja alltid med de enkla och billiga åtgärderna – ventilation, tömning och städning – innan ni överväger en ombyggnad eller ett nytt miljöhus.

Sammanfattning

Lukt i miljöhuset beror främst på värme, stillastående luft och matavfall. Välj en skuggig placering, se till att miljöhuset har ventilation upptill och nedtill, och välj material som är lätta att hålla rena. Bra rutiner för tömning, kärltvätt och städning gör ofta störst skillnad. Luktneutraliserande medel kan komplettera men aldrig ersätta grundåtgärderna.