Hur stort miljöhus behöver vi? Riktvärden för 10 till 100 lägenheter

Den vanligaste frågan vi får från bostadsrättsföreningar är: hur stort måste miljöhuset vara? Svaret beror på tre saker – antal lägenheter, antal fraktioner och hur ofta kärlen töms. Här ger vi riktvärden för 10 till 100 lägenheter och visar hur ni räknar själva.

Så räknar man: volym per lägenhet och vecka

Utgångspunkten är hur mycket avfall en lägenhet ger per vecka och fraktion. Avfall Sveriges dimensioneringsmodell används av många kommuner och konsulter. Riktvärdena nedan är avrundade:

Formeln är enkel: liter per vecka × antal lägenheter × veckor mellan tömning ÷ kärlstorlek, avrundat uppåt.

Riktvärden för olika föreningsstorlekar

Tabellen visar ungefärligt antal kärl med 370-literskärl (140 liter för matavfall), rest och mat varje vecka och förpackningar var 14:e dag:

Ytan inkluderar 1,2 meter gångyta framför kärlen och cirka 10 procent marginal. Med 660-literskärl för papper och plast minskar antalet kärl med ungefär en fjärdedel.

Exempel: 30 lägenheter

En förening med 30 lägenheter får ungefär följande veckovolymer:

• Restavfall: 30 × 40 = 1 200 liter → 4 kärl à 370 liter (töms varje vecka)
• Matavfall: 30 × 10 = 300 liter → 3 kärl à 140 liter
• Pappersförpackningar: 30 × 30 × 2 = 1 800 liter → 5 kärl
• Plastförpackningar: 30 × 25 × 2 = 1 500 liter → 5 kärl
• Metall, glas och returpapper: ytterligare 4–5 kärl

Totalt omkring 21 kärl. Ställda i rad blir det drygt 16 meter vägg, eller ett miljöhus på cirka 22 m² med kärl längs två sidor.

Hämtningsintervall påverkar mest

Att tömma förpackningskärlen varje vecka i stället för varannan halverar antalet kärl för de fraktionerna. Men det ökar avgiften. Jämför kommunens taxa för olika intervall innan ni bestämmer storlek. Ofta är det billigare på sikt att bygga några kvadratmeter större.

Kärlskåp eller miljöhus?

Som tumregel räcker kärlskåp upp till cirka sex kärl. Mellan sju och trettio kärl blir ett miljöhus normalt mer yteffektivt. Över trettio kärl behövs flera miljöhus eller underjordsbehållare. Läs mer i Kärlskåp eller miljöhus – beslutsmatris för styrelsen.

Placering och mått

Utöver ytan ska ni tänka på:

1. 50-metersregeln – avståndet från entré bör inte överstiga 50 meter enligt BBR.
2. Dragavstånd – kommunen anger hur långt hämtpersonalen får dra kärlen, ofta 5–10 meter.
3. Dörrbredd – 660-literskärl kräver minst 1,4 meters fri dörröppning.
4. Underlag – hårdgjort och plant, utan trösklar.

När ni vet storleken är nästa steg bygglovet: se Bygglov för miljöhus – steg för steg. Vill ni veta vad det kostar, läs Vad kostar ett miljöhus 2026?

Räkna på er egen fastighet

Varje förening är olika. I dimensioneringskalkylatorn kan ni ange antal lägenheter, fraktioner och hämtningsintervall och få antal kärl, yta och rekommendation direkt – med en länk att skicka till styrelsen.

Hur mycket påverkar hämtningsintervallet?

Hämtningsintervallet är den faktor som påverkar storleken mest efter antalet lägenheter. Ett kärl som töms varannan vecka behöver rymma dubbelt så mycket som ett kärl som töms varje vecka. Exempel för en förening med 30 lägenheter och plastförpackningar på ungefär 25 liter per lägenhet och vecka:

Tätare hämtning ger mindre utrymme men högre avgift. Det lönar sig ofta att räkna på båda alternativen, eftersom en större byggnad är en engångskostnad medan avfallsavgiften betalas varje år.

370 liter eller 660 liter?

Det större kärlet rymmer nästan dubbelt så mycket men tar inte dubbelt så stor golvyta. Ett 660-literskärl är ungefär 1,26 × 0,77 meter, ett 370-literskärl ungefär 0,77 × 0,81 meter. För stora föreningar är 660-literskärl därför ofta mer yteffektiva. För tunga fraktioner som glas och matavfall används däremot mindre kärl, eftersom stora kärl blir för tunga att dra. Matavfall samlas ofta i 140-liters- eller 190-literskärl.

Hur mycket gångyta behövs?

Kärlen ska kunna nås och dras ut utan att andra kärl måste flyttas. En fri gång på minst 1,2 meter framför kärlen är ett vanligt riktmått, och vid dörrar behövs plats att vända ett kärl. Avfall Sveriges handbok för avfallsutrymmen rekommenderar också att utrymmet utformas så att det är tillgängligt för personer med funktionsnedsättning, vilket innebär plan mark, låga trösklar och dörrar som är lätta att öppna.

Ska man bygga för framtiden?

Ja. Antalet fraktioner har ökat de senaste åren och kan fortsätta att öka – till exempel med textil, som kommunerna ska samla in separat sedan 2025. Många kommuner rekommenderar därför att man lägger till minst 10–20 procent marginal. Det är betydligt billigare att bygga en meter längre från början än att bygga till senare. Fundera också på om det ska finnas plats för grovsopor, el-avfall eller farligt avfall, som en del föreningar erbjuder i ett separat utrymme.

Hur placeras miljöhuset?

Placeringen påverkar både bygglov, arbetsmiljö och hur väl boende sorterar. Tumregler:

• Inom 50 meter från entréerna, gärna på en naturlig gångväg.
• Med hårdgjord, plan dragväg till hämtningsplatsen utan trappor.
• Med plats för sopbilen att stanna utan att backa, om möjligt.
• Med belysning för mörka vintermånader.
• På avstånd från fönster och uteplatser för att undvika lukt och buller.

Exempel: förening med 45 lägenheter

En förening med 45 lägenheter, restavfall och matavfall varje vecka och förpackningar varannan vecka, behöver i ett vanligt upplägg cirka 12–15 kärl. Med gångyta och marginal blir det ett miljöhus på ungefär 28–34 m². Om föreningen i stället har två entréer långt ifrån varandra kan två mindre miljöhus eller en kombination av miljöhus och kärlskåp vara bättre.

För kostnaden vid olika storlekar, se Vad kostar ett miljöhus 2026?.

Snabbregel för en första uppskattning

Som grov tumregel kan man räkna med 0,6–0,8 m² byggnadsyta per lägenhet för små föreningar och 0,5–0,7 m² för större, inklusive gångyta. Det ersätter inte en riktig dimensionering men ger en snabb uppfattning om vilken storleksordning gården behöver rymma.

Sammanfattning

En förening med 10 lägenheter behöver ofta ett miljöhus på 10–12 m², en med 30 lägenheter runt 20–24 m² och en med 50 lägenheter 32–38 m². Hämtningsintervall och kärlstorlek påverkar mycket. Använd kommunens värden om de finns och lägg alltid in marginal för framtiden.