Vilka fraktioner måste samlas in fastighetsnära 2027?
Från 2027 ska förpackningar samlas in nära bostaden. Här går vi igenom vilka fraktioner som omfattas, vilka som brukar ingå i kommunens system och vad det betyder för antalet kärl.
Publicerad · Uppdaterad · 7 min läsning · Redaktionen, Avfallsguiden
Innehåll
- Vilka fraktioner kräver lagen?
- Ingår returpapper och tidningar?
- Vilka fraktioner brukar ingå i praktiken?
- Separata kärl eller flerfackskärl?
- Hur påverkar fraktionerna antalet kärl?
- Får föreningen välja bort fraktioner?
- Hur hanteras grovavfall och farligt avfall?
- Hur sorterar de boende bäst?
- Hur många liter blir det per fraktion?
- Hur märker man upp fraktionerna?
- Hur förbereder föreningen de boende?
- Kommer fler fraktioner att tillkomma?
- Vad händer med återvinningsstationerna?
- Sammanfattning
- Vanliga frågor
- Källor
När kraven på fastighetsnära insamling träder fullt i kraft 2027 ändras det som ska rymmas i föreningens avfallsutrymme. Det handlar inte längre bara om restavfall och matavfall. Förpackningar av papper, plast, metall och glas ska också kunna lämnas nära bostaden. Men exakt vilka fraktioner som ska sorteras, och i hur många kärl, bestämmer kommunen. Här reder vi ut vad som gäller.
Vilka fraktioner kräver lagen?
Förordningen (2022:1274) om producentansvar för förpackningar anger att förpackningsavfall från hushåll ska samlas in fastighetsnära. De förpackningsslag som ska sorteras ut är:
- pappers- och kartongförpackningar,
- plastförpackningar,
- metallförpackningar,
- glasförpackningar, där färgat och ofärgat glas ofta hålls isär.
Därtill gäller sedan tidigare att kommunerna ska erbjuda separat insamling av matavfall, och att restavfall samlas in. Sedan 2025 ska kommunerna också ha separat insamling av textilavfall, men den sker oftast vid återvinningscentraler eller insamlingspunkter, inte vid varje fastighet.
Ingår returpapper och tidningar?
Tidningar och returpapper omfattades tidigare av ett eget producentansvar, som upphörde 2022. Ansvaret för att samla in returpapper ligger nu hos kommunerna. Många kommuner samlar in tidningar tillsammans med pappersförpackningar, medan andra har en separat fraktion. Kontrollera vad som gäller i er kommun innan ni dimensionerar.
Vilka fraktioner brukar ingå i praktiken?
| Fraktion | Krav | Vanlig kärlstorlek | Vanligt hämtningsintervall |
|---|---|---|---|
| Restavfall | Ja | 370–660 L | Varje vecka |
| Matavfall | Ja | 140–190 L | Varje vecka |
| Pappersförpackningar | Ja | 660 L | Varannan vecka |
| Plastförpackningar | Ja | 660 L | Varannan vecka |
| Metallförpackningar | Ja | 140–370 L | Var fjärde vecka |
| Färgat glas | Ja | 140–190 L | Var fjärde vecka |
| Ofärgat glas | Ja | 140–190 L | Var fjärde vecka |
| Returpapper/tidningar | Kommunen avgör | 370–660 L | Varannan vecka |
| Textil | Oftast inte vid fastigheten | – | – |
Volymerna och intervallen är vanliga utgångspunkter men skiljer sig mellan kommuner.
Separata kärl eller flerfackskärl?
För flerbostadshus är separata kärl för varje fraktion vanligast. För småhus och mindre fastigheter använder många kommuner flerfackskärl, till exempel två kärl med fyra fack vardera, som töms med en särskild bil med flera fack. Vissa kommuner erbjuder flerfackskärl även för mindre föreningar. Flerfackskärl kräver andra mått i kärlskåpet, se Kärlskåp för fyrfackskärl.
Hur påverkar fraktionerna antalet kärl?
Fler fraktioner innebär nästan alltid fler kärl, även om den totala avfallsmängden är densamma. En förening med 20 lägenheter som tidigare hade fyra kärl för restavfall och två för matavfall kan efter omställningen behöva tolv till fjorton kärl totalt. Det är skälet till att många befintliga soprum blir för små.
| Antal lägenheter | Kärl före FNI (ca) | Kärl efter FNI (ca) |
|---|---|---|
| 10 | 3–4 | 8–10 |
| 20 | 5–6 | 11–14 |
| 40 | 8–10 | 16–20 |
| 80 | 14–18 | 26–34 |
Exemplen förutsätter separata kärl och normala intervall. Räkna på er egen förening i dimensioneringskalkylatorn.
Får föreningen välja bort fraktioner?
Nej, inte för förpackningarna. Kommunen bestämmer insamlingssystemet och föreningen ska ge plats för det. Däremot kan kommunen i vissa fall medge att vissa fraktioner, till exempel glas eller metall, lämnas på en gemensam plats i närheten om det finns skäl. Det framgår av renhållningsföreskrifterna.
Hur hanteras grovavfall och farligt avfall?
Grovavfall, elavfall och farligt avfall ingår inte i fastighetsnära insamling av förpackningar. Det lämnas på återvinningscentralen eller hämtas efter beställning. Vissa föreningar erbjuder ändå ett separat grovsoprum eller containerhämtning några gånger per år. Om ni planerar ett sådant utrymme, ta med det i dimensioneringen redan från början.
Hur sorterar de boende bäst?
Erfarenheten visar att sorteringen blir bättre när kärlen är tydligt märkta med kommunens symboler, när utrymmet är ljust och rent, och när det finns information på flera språk. Placera de fraktioner som slängs oftast – matavfall, restavfall och plast – närmast dörren. Glas och metall kan stå längre in.
För sammanhanget kring lagkraven, läs Fastighetsnära insamling 2027 – allt BRF-styrelsen måste veta och Vilka fastigheter omfattas?.
Hur många liter blir det per fraktion?
Avfall Sveriges dimensioneringsmodell används ofta som utgångspunkt. Den anger ungefärliga volymer per lägenhet och vecka, som kommunerna sedan anpassar:
| Fraktion | Riktvärde per lägenhet och vecka |
|---|---|
| Restavfall | ca 40 L |
| Matavfall | ca 10 L |
| Pappersförpackningar | ca 30 L |
| Plastförpackningar | ca 25 L |
| Metallförpackningar | ca 3 L |
| Färgat glas | ca 4 L |
| Ofärgat glas | ca 3 L |
| Returpapper | ca 15 L |
Restavfallet minskar ofta när förpackningar sorteras ut bättre, medan plast- och pappersförpackningarna tar mer plats än många räknar med. Därför är det klokt att inte minska antalet restavfallskärl förrän ni sett hur mängderna faktiskt utvecklas efter omställningen.
Hur märker man upp fraktionerna?
Använd de nationella sorteringssymbolerna som kommunerna och Avfall Sverige tagit fram. De finns i samma färger och former i hela landet, vilket gör det enklare för boende som flyttat från en annan kommun. Märk både kärlen och väggen ovanför dem, och placera skyltar i ögonhöjd. Text på flera språk och bilder på vanliga förpackningar hjälper många hushåll.
Hur förbereder föreningen de boende?
En omställning till fler fraktioner kräver information. Skicka ut ett informationsblad innan de nya kärlen tas i bruk, sätt upp affischer i trapphusen och ge gärna varje hushåll en sorteringsguide att ha i köket. Vissa föreningar delar ut sorteringskärl eller påsar för förpackningar. Utse gärna en kontaktperson som boende kan fråga. De första veckorna är det vanligt med felsortering, men den minskar snabbt när informationen är tydlig och kärlen är lätta att hitta.
Kommer fler fraktioner att tillkomma?
Det är möjligt. EU:s avfallslagstiftning driver på mot ökad återvinning, och det diskuteras bland annat ökad insamling av textil och smått elavfall. Det är därför klokt att planera avfallsutrymmet med marginal, gärna 10–20 procent extra yta, så att ytterligare ett par kärl kan få plats utan ombyggnad. Läs mer om dimensioneringen i Kärlskåp för 660-literskärl och om kommunens roll i Kommunens ansvar vid fastighetsnära insamling.
Vad händer med återvinningsstationerna?
När insamlingen flyttar närmare bostäderna avvecklas många återvinningsstationer successivt, eller ändrar inriktning. Vissa kommuner behåller stationer för glas och textil eller som komplement för hushåll som inte har fastighetsnära insamling. För föreningen innebär det att det inte går att räkna med att de boende kan lämna förpackningar på en station i närheten. Fastighetsnära insamling ska täcka behovet. Ta därför med alla förpackningsfraktioner i dimensioneringen redan från början, även om en station finns i närheten i dag, och kontrollera kommunens plan för stationerna i området.
Kontrollera alltid kommunens aktuella sorteringsguide, eftersom fördelningen mellan fraktioner och kärl kan ändras när insamlingssystemet byggs ut.
Sammanfattning
Från 2027 ska pappers-, plast-, metall- och glasförpackningar samlas in nära bostaden, utöver restavfall och matavfall. Returpapper ingår ofta, textil sällan. Kommunen bestämmer exakt hur fraktionerna delas upp och vilka kärl som används. För de flesta föreningar innebär det två till tre gånger så många kärl som tidigare.
Vanliga frågor
Vilka förpackningar ska samlas in fastighetsnära?
Pappers- och kartongförpackningar, plastförpackningar, metallförpackningar och glasförpackningar, ofta uppdelat i färgat och ofärgat glas.
Ingår tidningar?
Det beror på kommunen. Många samlar in tidningar tillsammans med pappersförpackningar, andra har en separat fraktion.
Ska textil samlas in vid fastigheten?
Oftast inte. Kommunerna ska samla in textil separat sedan 2025, men det sker vanligen på återvinningscentraler eller insamlingspunkter.
Hur många kärl behöver vi efter omställningen?
Ofta två till tre gånger fler än tidigare. En förening med 20 lägenheter behöver ofta 11–14 kärl.
Kan vi välja bort glas eller metall?
Nej, kommunen bestämmer systemet. I vissa fall kan kommunen medge insamling av vissa fraktioner på en gemensam plats i närheten.
Källor
- Förordning (2022:1274) om producentansvar för förpackningar (hämtad 2026-10-06)
- Naturvårdsverket – producentansvar för förpackningar (hämtad 2026-10-06)
- Avfall Sverige – fastighetsnära insamling (hämtad 2026-10-06)
- Sopor.nu – sorteringsguide (hämtad 2026-10-06)
Räkna på er egen fastighet
Antal kärl, yta och rekommenderad lösning på under en minut.