Vilka fastigheter omfattas av kraven på fastighetsnära insamling?

En vanlig fråga till kommunerna är om just ens egen fastighet verkligen omfattas av de nya kraven. Svaret är nästan alltid ja – förordningen gäller alla bostadsfastigheter. Men hur insamlingen ser ut i praktiken skiljer sig mycket mellan ett flerbostadshus i innerstaden, ett radhusområde och en villa på landet. Här går vi igenom de vanligaste fastighetstyperna.

Vad säger förordningen?

Förordning (2022:1274) anger att kommunen ska samla in förpackningsavfall och returpapper bostadsnära, och att det senast 1 januari 2027 ska ske från alla bostadsfastigheter. Det finns inget undantag för små föreningar eller äldre hus i själva förordningen.

Flerbostadshus och bostadsrättsföreningar

För flerbostadshus är det fastighetsägaren – bostadsrättsföreningen eller hyresvärden – som ska tillhandahålla utrymme. Insamlingen sker normalt i separata kärl per fraktion, oftast 370 eller 660 liter, i miljörum, miljöhus eller kärlskåp.

Det är här kraven slår hårdast. En förening som i dag har ett litet soprum för rest- och matavfall kan behöva dubbelt så mycket yta. Läs mer om hur ni väljer lösning i Kärlskåp eller miljöhus – beslutsmatris för styrelsen och översikten Fastighetsnära insamling 2027 – allt BRF-styrelsen måste veta.

Villor och fritidshus

För en- och tvåbostadshus använder de flesta kommuner flerfackskärl – två kärl med fyra fack vardera, så kallade fyrfackskärl. Det ger åtta fraktioner på samma yta som två vanliga kärl. Villaägaren behöver sällan bygga något, men kärlen tar mer plats än ett vanligt sopkärl och ett kärlskåp kan vara en snygg lösning.

Fritidshus hanteras olika. Vissa kommuner har samma system som för villor under sommarhalvåret, andra hänvisar till gemensamma platser i fritidshusområdet.

Radhus och samfälligheter

Radhusområden och samfälligheter har ofta två vägar:

Om samfälligheten vill bygga ett gemensamt miljöhus krävs normalt beslut på stämma och bygglov. Läs mer om reglerna i Behövs bygglov för kärlskåp?

Blandade fastigheter med lokaler

Har föreningen lokaler – en frisör, ett kafé eller kontor – omfattas verksamhetens förpackningsavfall inte automatiskt av kommunens insamling. Verksamheter har eget ansvar enligt förordningen. I praktiken tillåter många kommuner att mindre verksamheter använder fastighetens kärl, men det kan påverka taxan. Fråga kommunen.

Kan man få undantag?

Det finns inga generella undantag i förordningen, men kommunen har stort utrymme att bestämma hur insamlingen genomförs. Om det saknas plats på tomten kan kommunen i vissa fall godkänna:

• en gemensam insamlingsplats för flera fastigheter,
• längre dragavstånd än normalt,
• tätare hämtning i stället för fler kärl.

Kontakta kommunens avfallsorganisation tidigt och dokumentera förutsättningarna. Ett väl underbyggt förslag från föreningen ökar chansen att få en lösning som fungerar.

Så vet du vad som gäller för er

1. Läs kommunens renhållningsföreskrifter och avfallstaxa – de finns på kommunens webbplats.
2. Kontrollera om kommunen har riktlinjer för avfallsutrymmen.
3. Fråga avfallsorganisationen vilka fraktioner och kärl som gäller från 2027.
4. Se vår kommunguide för länkar till din kommun.

Gäller kraven för samfälligheter och radhusområden?

Ja, i de flesta fall. Kravet på fastighetsnära insamling gäller bostäder, oavsett om de ägs av en bostadsrättsförening, en hyresvärd, en samfällighetsförening eller enskilda småhusägare. Det som skiljer sig är hur insamlingen ordnas. I radhusområden och samfälligheter väljer många kommuner mellan två lösningar: att varje hushåll får egna kärl (ofta flerfackskärl) vid tomtgränsen, eller att området samlar avfallet i ett gemensamt miljöhus eller i kärlskåp vid infarten.

För samfälligheten är det viktigt att ta reda på om den gemensamma anläggningen enligt anläggningsbeslutet omfattar avfallshantering. Om den inte gör det kan en ny gemensam lösning kräva omprövning av anläggningsbeslutet eller ett beslut på föreningsstämman enligt lagen om förvaltning av samfälligheter. Kontakta gärna Lantmäteriet om ni är osäkra.

Villor och fritidshus

För villor innebär fastighetsnära insamling ofta att hushållet får två fyrfackskärl som töms med en särskild bil, eller att förpackningar sorteras i kärl vid fastigheten på annat sätt som kommunen bestämmer. Fritidshus kan omfattas på liknande sätt men med säsongsanpassad hämtning. Här behöver fastighetsägaren sällan bygga något, men kärlen ska få plats och kunna dras fram till hämtningsplatsen.

Vilka undantag finns?

Kommunerna kan i vissa fall göra undantag från fastighetsnära insamling, eller erbjuda insamling på en gemensam plats i närheten i stället för vid varje fastighet. Det gäller till exempel där det av trafiksäkerhets- eller utrymmesskäl är olämpligt med kärl vid varje fastighet, eller i glest bebyggda områden. Vilka undantag som används framgår av kommunens renhållningsföreskrifter och avfallsplan.

Vad gäller för fastigheter med både bostäder och lokaler?

Kraven gäller förpackningsavfall från hushåll. Lokaler med restaurang, butik eller kontor har egna avfallsflöden och ansvarar för sina förpackningar enligt andra regler. I praktiken delar många fastigheter ändå avfallsutrymme. Då är det viktigt att dimensionera för både hushåll och verksamheter och att skylta tydligt, så att verksamheternas avfall inte fyller hushållens kärl. Restaurangers matavfall och fett kräver ofta separata kärl.

Hur tar man reda på vad som gäller för just er?

Det säkraste är att gå till kommunens eller avfallsbolagets webbplats och läsa avsnittet om förpackningsinsamling och renhållningsföreskrifterna. Många kommuner har också en tidplan för när olika områden får fastighetsnära insamling. Hos oss finns kommunguider med länkar till avfallsbolag och regler. För det fortsatta arbetet, se Fastighetsnära insamling 2027 – allt BRF-styrelsen måste veta och Kärlskåp eller miljöhus.

Vanliga frågor från styrelser

En vanlig fråga är om föreningen kan välja att fortsätta använda en återvinningsstation i närheten. Svaret är att systemet bestäms av kommunen och att återvinningsstationerna successivt avvecklas eller förändras när fastighetsnära insamling byggs ut. En annan är om hyresgäster i lokaler ska få använda bostädernas kärl. Det är en fråga för fastighetsägaren och avtalet med verksamheten, men kommunens taxa och föreskrifter styr ofta hur det får gå till.

Vad betyder det här i praktiken för styrelsen?

För en bostadsrättsförening är svaret nästan alltid att kraven gäller och att föreningen behöver se över sitt avfallsutrymme. Börja med att kontrollera vilken tidplan kommunen har för ert område och vilket kärlsystem som ska användas. Gör därefter en inventering: hur många kärl ryms i dag, hur ser dragvägen ut, och finns det plats att bygga ut? Om föreningen delar gård eller avfallsutrymme med en grannförening kan en gemensam lösning vara ekonomiskt fördelaktig, men den kräver ett skriftligt avtal om kostnader, skötsel och ansvar. Samfälligheter bör på samma sätt tidigt utreda om anläggningsbeslutet behöver ändras. Ju tidigare frågan tas upp, desto större valfrihet har föreningen när det gäller placering och lösning.

Sammanfattning

Alla bostadsfastigheter omfattas, men lösningen skiljer sig mellan fastighetstyper. Flerbostadshus behöver i regel mest nytt utrymme, villor klarar sig ofta med fyrfackskärl och samfälligheter kan välja mellan individuella kärl och gemensamt miljöhus. Kommunen avgör detaljerna – börja med att fråga dem.