Kommunens ansvar vid fastighetsnära insamling – vad kan ni kräva?

Många styrelser undrar vem som egentligen ska göra vad när fastighetsnära insamling införs. Kommunen har tagit över ansvaret för att samla in förpackningar, men det är fastighetsägaren som ska ha ett avfallsutrymme som fungerar. Gränsen mellan de två ansvarsområdena är inte alltid självklar. I den här artikeln går vi igenom kommunens skyldigheter, föreningens skyldigheter och vad ni kan kräva – och inte kräva – av kommunen.

Vad ansvarar kommunen för?

Enligt miljöbalken 15 kap. har kommunen ansvar för att hushållsavfall inom kommunen samlas in och tas om hand. Genom förordningen (2022:1274) om producentansvar för förpackningar fick kommunerna från den 1 januari 2024 också ansvaret för att samla in förpackningsavfall från hushåll. Kommunens ansvar omfattar bland annat:

• att bestämma insamlingssystem, kärltyper och hämtningsintervall,
• att hämta avfallet enligt sina föreskrifter,
• att informera hushållen om hur de ska sortera,
• att besluta om renhållningsföreskrifter och avfallstaxa,
• att ta fram en avfallsplan för kommunen.

Vad ansvarar föreningen för?

Fastighetsägaren ansvarar för att det finns plats för de kärl som behövs, att avfallsutrymmet är tillgängligt och säkert, och att det följer kommunens renhållningsföreskrifter och Boverkets byggregler. Föreningen ansvarar också för att hålla utrymmet rent, för snöröjning av dragvägen och för att informera de boende om var och hur de ska sortera.

Vad kan föreningen kräva av kommunen?

Föreningen kan kräva att kommunen följer sina egna föreskrifter och avfallsplan, att hämtningen sker enligt taxan och att kommunen ger information om insamlingssystemet. Ni kan också begära besked om vilka kärl och fraktioner som gäller för just er fastighet, och när fastighetsnära insamling införs i ert område. Om hämtning uteblir eller sker felaktigt ska ni kunna reklamera.

Föreningen kan däremot inte kräva att kommunen bygger eller bekostar avfallsutrymmet, eller att kommunen väljer ett visst kärlsystem. Det ingår i kommunens rätt att organisera insamlingen.

Vad står i renhållningsföreskrifterna?

Renhållningsföreskrifterna är det viktigaste dokumentet för föreningen. Där regleras bland annat:

1. Vilka fraktioner som ska sorteras ut.
2. Krav på avfallsutrymmets utformning, dragavstånd och underlag.
3. Var och när kärlen ska ställas fram.
4. Möjligheter till undantag, till exempel delade kärl med grannfastighet.
5. Vad som gäller för grovavfall och farligt avfall.

Föreskrifterna finns på kommunens eller avfallsbolagets webbplats. Läs dem tidigt i planeringen. Länkar till flera kommuners regler finns i våra kommunguider.

Hur fungerar avfallstaxan?

Taxan beslutas av kommunfullmäktige och ska täcka kommunens kostnader för avfallshanteringen. Den består ofta av en grundavgift och en rörlig del som beror på kärlstorlek, antal tömningar och dragavstånd. Många kommuner har gjort om taxan i samband med fastighetsnära insamling. Vissa ger lägre avgift för den som sorterar bra eller har mindre restavfall, andra tar extra betalt för långa dragavstånd.

Kan man överklaga kommunens beslut?

Ja. Beslut om renhållningsföreskrifter och taxa fattas av kommunfullmäktige och kan överklagas genom laglighetsprövning till förvaltningsrätten inom tre veckor från att protokollet anslagits. Beslut i enskilda ärenden, till exempel ett avslag på ansökan om delat kärl eller dispens, kan ofta överklagas till länsstyrelsen. Hur ni ska överklaga framgår av beslutet.

Hur samarbetar ni bäst med kommunen?

De föreningar som får bäst resultat är de som tar kontakt tidigt. Be avfallsbolaget om ett platsbesök innan ni bestämmer placering och storlek. Fråga vilka kärl som kommer att användas och vad de har för mått. Be om informationsmaterial till de boende. Och fråga om det finns lokala anvisningar för avfallsutrymmen utöver Avfall Sveriges handbok.

Vad händer om föreningen inte är klar 2027?

Om avfallsutrymmet inte rymmer de kärl kommunen kräver kan kommunen eller miljönämnden förelägga föreningen att åtgärda bristerna, i värsta fall förenat med vite. Det är därför viktigt att börja i tid. Se Fastighetsnära insamling 2027 och checklistan för BRF-styrelsen.

Vad gäller för kärlen – äger föreningen dem?

I de flesta kommuner tillhandahåller kommunen eller avfallsbolaget kärlen, och kostnaden ingår i avfallstaxan eller tas ut som en separat avgift. Kärlen ägs då av kommunen och byts ut vid skada. I vissa kommuner köper eller hyr fastighetsägaren kärlen själv. Det påverkar både kostnaden och vem som ansvarar för underhåll och tvätt. Kontrollera vad som gäller innan ni beställer kärlskåp, eftersom måtten kan skilja sig mellan kärltyper.

Kan föreningen påverka kommunens system?

Kommunens avfallsplan tas fram med samråd, och fastighetsägare har möjlighet att lämna synpunkter. Det är ett bra tillfälle att påverka till exempel hämtningsintervall, krav på avfallsutrymmen och information till hushållen. Fastighetsägarorganisationer och HSB, Riksbyggen och Bostadsrätterna bevakar ofta frågan och kan föra fram medlemmarnas synpunkter. Den enskilda föreningen kan också kontakta avfallsbolagets kundtjänst med förslag eller önskemål.

Hur dokumenterar ni kontakterna?

Spara alla skriftliga besked från kommunen och avfallsbolaget – om kärl, fraktioner, placering och dispens. Det är bra underlag för styrelsen, för framtida styrelser och om det uppstår tvister. Be om besked via e-post snarare än telefon. Notera datum och namn vid muntliga kontakter.

Vad gäller vid delade avfallsutrymmen?

Om flera fastigheter delar avfallsutrymme, till exempel i ett kvarter med flera föreningar, behöver det finnas ett skriftligt avtal mellan fastighetsägarna. Avtalet bör reglera kostnadsfördelning för byggnation, drift och avfallstaxa, ansvar för städning och snöröjning, och vad som händer om någon part vill gå ur samarbetet. Kommunen behöver ofta godkänna delade lösningar. Ett delat utrymme kan vara ekonomiskt fördelaktigt men kräver tydliga regler för att fungera över tid.

Vem ansvarar för informationen till de boende?

Både kommunen och föreningen. Kommunen ska informera hushållen om hur avfallet ska sorteras. Föreningen ansvarar för den lokala informationen: var avfallsutrymmet ligger, vilka kärl som gäller och vad som gäller för grovavfall. Använd kommunens material som grund och komplettera med föreningens egen information. Se Vilka fraktioner måste samlas in 2027?.

Tre frågor att ställa till avfallsbolaget

Innan föreningen bestämmer sig är det värt att ställa tre konkreta frågor till avfallsbolaget. Vilka kärl, med vilka mått, kommer att levereras till vår fastighet? Vilket dragavstånd och vilken typ av underlag kräver ni vid hämtningsplatsen? När införs fastighetsnära insamling i vårt område, och hur informerar ni de boende? Svaren ger ett säkert underlag för dimensionering, placering och tidplan, och minskar risken för dyra ändringar i efterhand.

Sammanfattning

Kommunen bestämmer insamlingssystemet, hämtar avfallet, informerar och beslutar om föreskrifter och taxa. Föreningen ansvarar för ett avfallsutrymme som rymmer kärlen och följer reglerna. Ta kontakt med avfallsbolaget tidigt, läs renhållningsföreskrifterna och spara skriftliga besked. Beslut om föreskrifter och taxa kan överklagas, men det är sällan en genväg.