Hoppa till innehåll
Avfallsguiden
Upphandling

HBV- och ramavtal för avfallslösningar – när gäller de?

Ramavtal via inköpsorganisationer som HBV används ofta av kommunala bostadsbolag. Här förklarar vi hur de fungerar och om de är relevanta för en bostadsrättsförening.

Publicerad · Uppdaterad · 6 min läsning · Redaktionen, Avfallsguiden

Innehåll

I diskussioner om upphandling av miljöhus och kärlskåp dyker ibland begreppen HBV och ramavtal upp. Kommunala bostadsbolag och vissa privata fastighetsägare köper ofta via ramavtal, där priser och villkor redan är förhandlade. Men kan en bostadsrättsförening använda samma avtal? Och är det i så fall en fördel? Här reder vi ut vad som gäller.

Vad är HBV och hur fungerar ett ramavtal?

HBV är en inköpsorganisation som ägs av allmännyttiga bostadsföretag och andra fastighetsägare. Organisationen upphandlar ramavtal för varor och tjänster som medlemmarna behöver, till exempel vitvaror, byggmaterial, utemiljö och avfallslösningar. Medlemmarna kan sedan köpa direkt på avtalen utan att själva behöva göra en upphandling. Eftersom många av medlemmarna omfattas av lagen om offentlig upphandling (LOU) är avtalen upphandlade enligt de reglerna.

Det finns även andra inköpscentraler, till exempel Adda som riktar sig till kommuner och regioner, och privata inköpsnätverk för fastighetsägare.

Ett ramavtal är ett avtal mellan en köpare, eller en inköpscentral, och en eller flera leverantörer som fastställer villkoren för kommande köp under en viss period. Priser, leveransvillkor, garantier och ofta ett produktsortiment är bestämda i förväg. När en avtalsberättigad organisation behöver köpa något gör den ett avrop från avtalet i stället för en egen upphandling.

BegreppBetydelse
RamavtalAvtal med förhandlade villkor för framtida köp
InköpscentralOrganisation som upphandlar ramavtal för andra
AvropEtt köp från ett befintligt ramavtal
AvtalsberättigadOrganisation som får köpa på avtalet
Förnyad konkurrensutsättningAvrop där flera ramavtalsleverantörer får lämna pris

Vissa ramavtal har flera leverantörer, och då görs avrop genom förnyad konkurrensutsättning: köparen skickar en förfrågan till alla ramavtalsleverantörer, som lämnar pris och villkor för just den beställningen. Det kombinerar ramavtalets förhandlade grundvillkor med konkurrens om den enskilda affären. Om er förvaltare har ett sådant avtal kan det ge både trygghet och bra pris.

När får föreningen använda avtalet?

Det beror på om föreningen är medlem eller avtalsberättigad i inköpsorganisationen. HBV:s avtal riktar sig i första hand till medlemsföretagen, och de flesta bostadsrättsföreningar är inte medlemmar. Vissa förvaltningsbolag och föreningsorganisationer har egna inköpsavtal som föreningar kan nyttja via sin förvaltare. Fråga er ekonomiska eller tekniska förvaltare om de har avtal för miljöhus, kärlskåp eller markarbeten.

Har förvaltaren eller er föreningsorganisation ramavtal för miljöhus, kärlskåp, markarbeten eller elarbeten? Vilka leverantörer ingår, och hur ser villkoren ut för garanti och leverans? Får föreningen avropa direkt, eller krävs förnyad konkurrensutsättning? Och finns det referensföreningar som köpt via avtalet? Svaren gör det lätt att avgöra om avtalet är ett bra alternativ till en egen förfrågan.

Vilka fördelar och begränsningar ska jämföras?

  • Tidsbesparing – ingen egen upphandling, villkoren är redan förhandlade.

  • Granskade leverantörer – inköpscentralen har kontrollerat leverantörerna.

  • Tydliga villkor – garanti, leverans och service är reglerade.

  • Ofta konkurrenskraftiga priser genom samlade volymer.

  • Begränsat urval – bara de leverantörer och produkter som ingår i avtalet.

  • Inte alltid billigast – en egen förfrågan kan ibland ge bättre pris för en enskild beställning.

  • Mindre anpassning – standardsortimentet passar inte alltid gårdens förutsättningar.

  • Avtalstid – avtalen löper ut och villkoren kan ändras.

Ibland erbjuds föreningar att ansluta sig till nätverk eller medlemskap som utlovar rabatter på miljöhus och andra produkter. Kontrollera vad medlemskapet kostar, vilka leverantörer som ingår och om rabatten verkligen är bättre än en egen förfrågan. Jämför alltid med minst en offert utanför avtalet.

Jämför avtalets priser med minst en egen offert för samma omfattning. Kontrollera garantivillkor, leveranstider och vad som ingår i priset, till exempel frakt och montage. Fråga hur länge avtalet gäller och om priserna indexregleras. Ett bra ramavtal ger tydliga villkor och trygghet, men det ska också vara konkurrenskraftigt. Om avtalet inte klarar jämförelsen är föreningen fri att välja en annan leverantör. Dokumentera jämförelsen så att styrelsen kan visa hur valet gjordes.

Vad kan föreningen lära av allmännyttans inköp?

Kontrollera om ett aktuellt avtal omfattar både produkter och markarbete eller om separata beställningar behövs. Begär besked om föreningens avropsrätt, avropsordning och leveransomfattning från avtalsansvarig. En annan fastighetsägares rätt att använda avtalet innebär inte att föreningen har samma rätt.

Be om en kontrollerbar referens för en jämförbar leverans om leverantören åberopar tidigare erfarenheter. Fråga referensen om omfattning, leveransdatum, avvikelser och skötsel. Dokumentera vad som faktiskt bekräftats och skilj det från säljarens uppgifter. En referens ger inte bevis för samma resultat på föreningens gård.

Hur gör BRF en egen förfrågan?

För de flesta bostadsrättsföreningar är en egen förfrågan till minst tre leverantörer det enklaste och mest flexibla. Den behöver inte följa LOU, men det är klokt att arbeta strukturerat:

  1. Skriv en kravspecifikation, se Kravspecifikation för miljöhus – mall.
  2. Skicka till minst tre leverantörer med samma svarsdatum.
  3. Utvärdera med en matris, se Så jämför ni leverantörer.
  4. Teckna avtal med kravspecifikationen som bilaga.

Hur kan flera föreningar köpa tillsammans?

Ja. Flera föreningar i samma område kan göra en gemensam förfrågan och på så sätt få bättre villkor genom större volym. Det kräver att föreningarna kommer överens om tidplan och om hur leveransen fördelas, men kan vara värt det om flera grannar står inför samma behov. Varje förening tecknar ändå sitt eget avtal.

Hur anpassas köpet till kommunens insamling?

Ramavtal för produkter påverkar inte kommunens insamlingssystem. Oavsett hur miljöhuset köps ska det rymma de kärl som kommunen bestämmer och uppfylla renhållningsföreskrifterna. Kontrollera därför alltid att produkter från ett ramavtal passar kommunens kärl och krav på dörrar och dragväg.

Vilka driftstjänster behöver ingå?

Ramavtal gäller inte bara produkter. Många förvaltningsbolag har avtal för tjänster som är relevanta för avfallsutrymmen, till exempel kärltvätt, städning, snöröjning och skadedjursbekämpning. För en förening som har förvaltningen upphandlad kan det vara enkelt att lägga till skötsel av miljöhuset i befintliga avtal. Fråga förvaltaren vad som ingår och vad det kostar.

TjänstOfta viaKommentar
KärltvättAvfallsbolagetOfta tillval i taxan
Städning av miljöhusFastighetsskötselLägg in tydliga intervall
Snöröjning av dragvägFastighetsskötselViktigt för hämtningen
SkadedjursbekämpningFörsäkring eller avtalKontrollera försäkringen
LåsserviceLåssmedOfta ramavtal via förvaltare

Hur dokumenteras ansvar vid flera beställningar?

När flera beställningar samordnas behöver ansvaret mellan leverantörerna vara uttryckligt. Ange vem som kontrollerar grund, infästning, tillträde och mottagning. Be varje part bekräfta vilka förutsättningar deras pris bygger på och vilka avvikelser som kan ändra kostnaden. Spara beskeden med styrelsens beslut. Vid oklara gränser är ett skriftligt förtydligande mer användbart än antagandet att ett ramavtal automatiskt täcker hela projektet.

Vanliga frågor

Vad är HBV?

En inköpsorganisation som ägs av allmännyttiga bostadsföretag och andra fastighetsägare och som upphandlar ramavtal för sina medlemmar.

Kan en BRF köpa via HBV:s ramavtal?

Normalt bara om föreningen är medlem eller avtalsberättigad. De flesta bostadsrättsföreningar är inte det.

Måste en BRF följa LOU?

Nej, bostadsrättsföreningar omfattas normalt inte av lagen om offentlig upphandling.

Är ramavtal alltid billigare?

Inte alltid. En egen förfrågan kan ibland ge bättre pris för en enskild beställning.

Kan flera föreningar handla tillsammans?

Ja, en gemensam förfrågan kan ge bättre villkor, men varje förening tecknar sitt eget avtal.

Källor

  1. Upphandlingsmyndigheten – ramavtal och inköpscentraler (hämtad 2026-10-06)
  2. Lag (2016:1145) om offentlig upphandling (hämtad 2026-10-06)
  3. HBV (hämtad 2026-10-06)
  4. Adda inköpscentral (hämtad 2026-10-06)

Relaterade guider